Sverige vs USA – En facklig jämförelse

Denna text är skriven 2008 och har inte uppdaterats med aktuell information - 2017.02.27

I USA är ca 14 procent med i facket jämfört med Sverige där där ca 70 % är medlem i något fackförbund. Medlemsantalet i båda länderna sjunker och har gjort så i USA sedan 50-talet. Anslutningen är högre i norr än i sydstaterna. Inom t ex servicesektorn är under 10% fackligt anslutna. Få i den privata sektorn är anslutna medan ca 40-45% av den offentliga sektorn är medlemmar i något fackförbund.

1955 slogs två organisationer som kan jämföras med LO eller TCO ihop och de kallas American Federation of Labour/Congress of Industrial Organizations (Engelska länkar) (AFL/CIO). De hade 2006 ca 9 miljoner medlemmar av totalt 16 miljoner fackligt anslutna. Denna organisation jobbar med samordning, information och lobbying påverka politiska beslut och deltar inte i några förhandlingar. I detta avseende är de lika LO eftersom de inte längre förhandlar.

Men LO har mer inflytande i politiken t ex skänker LO sex kronor per medlem till Socialdemokraterna och ställer även upp med arbetskraft. Detta gör att det finns en mycket stark koppling till Sveriges största parti vilket innebär att de är med och styr mycket av de beslut som fattas.

AFL/CIO bestod 2006 av 54 förbund. 2005 bröt sig många stora fackförbund ur AFL/CIO och bildade Change to Win som idag är deras största ”konkurrent”. Det pågår alltså en maktkamp mellan dessa organisationer. I Sverige finns ingen maktkamp mellan t ex LO och TCO utan de samarbetar istället för att arbetarna ska få det bättre. USA:s största fackförbund är NEA med ca 2 miljoner medlemmar. De är inte med i något samarbete utan verkar helt själva.

I USA finns det ingen central organisation för arbetsgivare. Det finns arbetsgivarförbund i vissa branscher och centrala organisationer i vissa delstater men inte nationellt. Det finns dock lobbyorganisationer som tillvaratar företagens intressen. De representerar företagen i vissa fall t ex vi vissa diskussioner med politiker och myndigheter.

Avtal sluts mellan företagen och de lokala fackföreningarna och det är vanligast att medlemmarna får rösta om de vill godkänna avtalet. Det positiva med det är att arbetarna på varje företag får större chans att påverka vad de vill ha inskrivet i sitt kollektivavtal.

I Sverige sluts kollektivavtalen på central nivå vilket leder till att det blir lika för alla. En fördel är att det blir just lika men nackdelen är att inte avtalet reglerar varje enskilt företags behov även om vissa ändringar kan göras i fall till fall. Lönenivåer och andra förmåner blir mycket olika på olika företag vilket leder till ett samhälle med större klyftor mellan fattig och rik. Det blir mindre jämställt.

De flesta anställda omfattas inte av kollektivavtal och på många företag finns inte fackföreningar. Detta är mycket dåligt och betyder att arbetsgivaren kan sätta vilken lönenivå som helst på företaget. Arbetstider, övertidsersättning och annat regleras då endast av lagar. I Sverige har de flesta företag skrivit på kollektivavtal vilket ger en trygghet för arbetaren. De flesta fackföreningar har heller ingen bindning till något politiskt parti som är det vanligaste hos fackförbund i Sverige. Detta gör att det kan bli svårare för arbetarna att ha makt i samhället.

I Sverige har LO och Socialdemokraterna ett väldigt tätt samarbete. I USA är medlemsantalet i fackföreningar så litet att de inte har så stort inflytande. Där är det istället de kapitalistiska krafterna som styr och genom detta får alltså de med pengar mer makt. Detta gynnar företagen och företagarna. Där är det en stor skillnad mot i Sverige. Att det inte finns någon central arbetsgivarförening i USA är inte så konstigt eftersom behovet av en motpart till fackförbunden aldrig har behövts p g a fackförbundens brist på medlemmar och makt.

4 Comments
  1. Reply
    Gabriel Wallebom september 19, 2016 at 5:23 e m

    Källor? Är intresserad för jag vill läsa på mer om detta 🙂

    • Reply
      Facket september 27, 2016 at 8:52 f m

      Hej Gabriel! Detta är tyvärr en äldre artikel från våra arkiv, och skribenten har inte gett sig till känna. Känner du att informationen är fel får du gärna höra av dig så korrigerar vi det så fort som möjligt. Hoppas du utöver detta hittade det du letade efter! Mvh Admin

  2. Reply
    Carl Hammarskiöld februari 21, 2017 at 8:00 e m

    När skrevs den här texten? Och om den har uppdaterats, när??

    • Reply
      Facket februari 27, 2017 at 9:16 f m

      Texten är enligt våra arkiv skriven 2008 och har inte uppdaterats. Författaren har inte namngivits.

    Lämna en kommentar

    Facket.net
    Facket.net
    Compare items
    • Total (0)
    Compare
    0